SkolmatSverige - Vad menas med näringsriktiga skolmåltider?

Har ni sett den nya sidan SkolmatSverige? Den 28 mars lanserades den nya sidan.

Under två år har sidan utvecklats, validerats och testats och nu är SkolmatSveriges verktyg tillgängligt för alla grundskolor i landet. Det erbjuds information till skolledare, måltidspersonal, övrig personal, elever, föräldrar, kostchefer och media. SkolmatSverige finansieras av Sveriges Kommuner och Landsting, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens Folkhälsoinstitut, Karolinska Institutet på uppdrag av Stockholms Läns Landsting.

SkolmatSverige har utvecklats i syfte att ge skolor och kommuner ett verktyg för att utvärdera, utveckla och dokumentera kvaliteten på måltidsverksamhet. Verktyget har tagits fram med anledning av den nya skollagens krav på näringsriktiga skolmåltider. 

Denna sida har vi anledning att kolla in närmare och återkomma till många gånger här på Naturlig Mat i Skolan.

CITAT från www.SkolmatSverige.se

"Vad menas med ”näringsriktiga” måltider?
I själva skollagen står bara ordet "näringsriktiga" utan närmare föklaring, men i arbetsdokumenten som lett fram till den nya skollagen finns vägledning i hur begreppet skall tolkas. En proposition till den nya skollagen togs fram av en arbetsgrupp på Utbildningsdepartementet. I ett betänkande om propositionen skrev Regeringen att: "Regeringen anser det inte möjligt att i lagen närmare föreskriva vad skolmåltiderna ska innehålla. Vid bedömningen av vad som är en näringsriktig måltid bör dock de svenska näringsrekommendationerna vara en utgångspunkt."
De svenska näringsrekommendationerna anger närings- och energibehov för olika åldersgrupper. Lunchen, och därmed skollunchen, rekommenderas bidra med ca 30% (25-35%) av en persons dagsbehov av energi och näring. Eftersom enstaka rätter varierar i näringsinnehåll bör matsedeln planeras och näringsberäknas över flera veckor.
Utifrån näringsrekommendationerna och kunskap från undersökningar av svenska barns matvanor och skolmåltidskvalitet är dessa några av de näringsaspekter som bör beaktas noga:

• Energiinnehållet i lunchportionen bör vara anpassad för målgruppens behov
• En låg halt (max 10 E%) mättat fett (från t ex smör, korv, grädde, ost, fet mjölk)
• En hög halt (minst 15 E%) enkelomättat och fleromättat fett (från t ex vegetabilska oljor och fet fisk)
• Järn, zink, selen och vitamin D bör inte ligga för lågt
• Mängden salt bör begränsas
• Andelen fullkorn bör vara stor (fullkornsris/pasta, bulgur, matvete, fullkornsbröd)
• Grönsaker och frukt bör utgöra en dryg tredjedel av måltiden"

SLUT CITAT
Källa: http://www.skolmatsverige.se/vad-ar-bra-skolmat

Glad Påsk!

Vi önskar alla läsare och alla som gillar Facebook-sidan en riktigt skön och härlig Påskhelg!

Påskfrukost (foto: privat)

Det vita giftet

TV4-s Efter Tio med Malou von Sievers har den gångna veckan haft temavecka om "Det vita giftet".
En ovanligt intressant diskussion om mjölk, socker och mjöl.
Här har vi samlat och lagt in länkar till alla inslagen. Titta gärna och dela dem vidare.

Är mjölk verkligen nyttigt? (Efter Tio 2012-03-26, TV4)





Vad gör socker med din kropp? (Efter Tio 2012-03-27 TV4)



Är mjöl farligt? (EfterTio 2012-03-29 TV4)



Mår barn bra av mjölk, mjöl och socker? (Efter Tio 2012-03-30 TV4)

Läst: LCHF For the next generation

LCHF For the Next Generation
av Lars-Erik Litsfeldt
www.optimalforlag.se

För ett tag sedan damp nya boken LCHF For the next generation av Lars-Erik Litsfeldt ner i brevlådan. Den har undertiteln "Vad de borde lärt dig i skolan om mat" och den vänder sig till ungdomar som kämpar mot övervikt. Den är tänkt att få läsaren att öppna ögonen och ifrågasätta de gamla kostråden.

Har läst flera av Litsfeldts tidigare böcker och har läst en hel del annan litteratur om näringsfysiologi, kost och hälsa så det var med spänning jag tagit mig an boken.

Jag har alltid uppskattat Litsfeldts pedagogiska och noggranna sätt med en gnutta humor inbäddat för  att förmedla kunskapen på och LCHF For the next generation bjuder på samma träffäkerhet. På ett skickligt sätt blir komplexa resonemang enkla och lättsamma att förstå.

Stundtals när jag läser boken slår mig en tanke och jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till boken. Som vuxen? Eller ska jag läsa den med en tonårings ögon? Språket är träffsäkert men vid några tillfällen kan jag uppleva ungdomars språk komma igenom med ord som "typ". Typ. :-) För mig som vuxen känner jag mig lite kluven till det språkbruket då jag vet att Litsfeldt är medelålders man i sina bästa år och troligen inte brukar använda "typ" så ofta till vardags. Men jag kan ha fel. Ibland tenderar jag själv att sätta på mig hatten och blir lite språkpolis (min gamla svenskalärare Herr Abenius från högstadiet får jag tacka för detta). Självklart är detta en bok ämnad för ungdomar och skriven på ett sätt som gör det enkelt för dem att ta till sig. En lagom anpassad nivå för att vara modern och att då välja att uttrycka sig på ungdomars vis gör det givetvis lättare att nå fram med budskapet. Ett bra drag med andra ord.

Många barn och ungdomar är överviktiga idag och den mat som serveras i skolan ger dessvärre inte rätt förutsättningar för att ändra detta, oavsett vad Livsmedelsverkets kostråd vill syfta till.  Övervikt skapar många bekymmer. Hälsomässigt ökar riskerna för det som brukar kallas metabolt syndrom så småningom och det finns forskning och studier som visar att välfärdssjukdomar som till exempel diabetes typ 2 eller sk åldersdiabetes sjunker i åldrarna. Ja det är den ena sidan av problemet för överviktiga barn och ungdomar. Men när jag läser boken och som förälder ser jag de psykologiska effekterna av att vara överviktig som barn. För mig känns de nästan värre för de slår direkt mot den som är drabbad. Skolmiljön kan vara tuff och det finns många oskrivna regler som gäller för att man ska passa in och duga för att platsa i kompisgänget till exempel. Barn kan vara direkta och uttrycka sig och fråga tuffa saker utan att vara allför nyanserade. Mobbing är ytterligare en aspekt där övervikt kan skapa bekymmer. Det är tragiskt men dessvärre dagens sanning. Jag minns själv som barn hur vi alla barn i grannskapet satt bredvid varandra på sommarlovet iklädda shorts och jämförde tjockleken på våra lår och hur någon uttryckte bedömningar om alla och vad som var normalt eller inte. Och detta var i början av åttiotalet. Minnen väcks till liv.

Undertiteln "Vad de borde lärt dig i skolan om mat" ger en extra dimension när man läser boken. Det är egentligen otroligt att näringslära och näringsfysiologi inte är ett givet ämne på schemat när man går i skolan. Det handlar om hur vår egen kropp fungerar och vad vi ska tanka den med för bensin för att må som allra bäst. Det vore väl en självklarhet egentligen? Å andra sidan kan jag heller inte låta bli att reflektera över att inte ens läkarutbildningen har någon vidare kurs i detta ämne... Det säger en hel del om hur låg kunskapen är om kost och hur kosten påverkar våra kroppar.

Jag uppskattar att Litsfeldt tog greppet att skriva boken. För visst är det så att den innehåller just vad vi borde lärt oss i skolan allihop.

Vill du lära dig och dina ungdomar hemma mer om hur du ska tanka din kropp på bästa sätt vare sig du är överviktig, normalviktig eller vad nu anledningen är - köp boken. Läs den.

Är du nyfiken? Köp Boken

Mattider och matsedel i grundskolan

Barnen i grundskolan börjar vid 8-tiden och har då oftast ätit en bra frukost hemma eller på skolan om de har morgonfritids.
På förmiddagen äter barnen ofta en medhavd frukt hemifrån.
Skollunchen serveras kl 10.30.
När skolan övergår i fritids på eftermiddagen serveras mellanmål, oftast i form av smörgås med pålägg och ett glas mjölk vid 14.30-15.00
De barn som är kvar på stängningsfritids får en frukt kl 17.00.

En vanlig veckomatsedel i mitten av mars såg ut så här på vår dotters skola:

Måndag Chili con Carne med ekologisk färs och ris/bulgur
Tisdag Blodpudding och potatisbullar med lingon och keso
Onsdag Apelsinycklinggryta med pasta
Torsdag MSC- Fiskpudding med sås och potatis
Fredag Grönsakssoppa, våffla med sylt och grädde
Hur ser det ut på era barns skolor?
Vilka mattider har era barn?

Den viktigaste frågan:
Hur mår era barn med upplägget? Energi? Humör? Koncentration? Inlärningsförmåga?
Jag fylls av många tankar när jag ser över hur en vanlig vardag ser ut i en högst vanlig kommunal skola i en helt vanlig kommun...

Är jag nöjd? Ser jag förbättringsmöjligheter?
Nej, jag är definitivt inte nöjd. Och förbättringspotentialen är enorm!

Inspiration för att uppnå förbättrad skolmatskvalitet

Det finns glada utropstecken som kan ses som en inspiration för andra skolor att ta efter. Man kanske inte måste gå hela vägen och kopiera rakt av men det är fullt möjligt för andra skolor och kommuner att ta efter vissa tankar och idéer för att nå en förbättrad skolmatskvalitet.

I Täby Enskilda Gymnasiun har man fått en kock från toppkrog att göra skolmaten till en härlig upplevelse. LÄS MER (Svenska Dagbladet 11 februari 2011)

Här lagas maten från grunden, det bakas eget bröd varje dag och allt leds av kocken Tobias Bentley från toppkrogen Grill i Stockholm.

En annan inspiration kan vara att kika på lunchmatsalar runt om i landet på större arbetsplatser där det arbetas för att göra lunchen mitt i veckan till riktiga gourmetupplevelser.
LÄS MER (Svenska Dagbladet 19 mars 2012)


Notera! När det gäller lunchen i Täby står det att läsa på skolans hemsida:
CITAT:
Lunch på Täby Enskilda Gymnasium
Täby Enskilda Gymnasium finansierar verksamheten genom det kommunala bidraget till friskolorna som baseras på de kommunala skolornas egna kostnader. Från och med januari 2010 betalar man skollunch om det inte ingår i den kommunala skolpengen. I vårt upptagningsområde betalar elever från Täby för sin lunch, elever från Vaxholm betalar en reducerad avgift på 1050 kr direkt till kommunen, i övriga kommuners ersättning ingår lunchen.SLUT CITAT (källa http://www.tabyenskilda.se/restaurangen.asp)

Ost & skinkrullar - det nya fredagsmyset

Sonen älskar kött. Håll i er. Sonen snart 5 år älskar kött. Ost och skinkrullar önskas till fredagsmys. Men en av hans favoriträtter är sen pappas cremiga spenatsoppa med ägghalvor och räkor.

Dottern 7 år älskar grönsaker i alla dess former. Möjligen en liten liten reservation för grönsallad men allt annat är finfint. Broccoli är smaskens, "paprikasmörgåsar" med ost funkar bättre än vanlig smörgås. Det är alltså en stor bit paprika som smörgås och sen dubbelt lager med ost. Och hemgjorda pannbiffar med blandade grönsaksstavar (tex gurka, morot, paprika) och creme fraiche dip är en favoriträtt. Fredagsmyset får gärna bestå av blandade nötter från lösviktsplocket i mataffären. Och favoritfrullen är äggröra. "För då känns det lent i magen och jag är mätt längre" brukar dottern säga när vi går till skolan på morgonen.

Barnen är goa och glada och slipper sockertankade kroppar.
Vi som föräldrar har alltid haft en öppen dialog med barnen och de är nyfikna och ifrågasätter och har många funderingar.
Sonen har kommit med flera kloka råd till sin mamma:
"Broccoli är verkligen nyttigt och det gillar jag".
"Ägg är det nyttigaste man kan äta. Det finns liksom allt i det".
Och dottern som är lite större undrar:
"Varför får vi inte riktigt smör i skolan?"
"Varför gör de mat i skolan som gör att man blir hungrig så fort?"

Cecilia